torsdag 3 mars 2016

3 mars

Hos min syster blommar mandelträden. Här hänger regnet i luften och dimmorna som gardiner. Min syster fyller år idag och är 300 mil bort. Min bästa vän var här och vi har skakat nutid, dåtid och framtid till en cocktail som vi har druckit snabbt och glatt. Att ha känt någon nästan för alltid är underbart. Inga förklaringar behövs och man kan fortsätta där man slutade i stället för att börja från början.
 
Så här såg det inte ut idag.
 Utan så här.
 Samma fält.
 Samma träd.
 Samma gräs.
 Tänk om solen aldrig  visade sig mer. Då  skulle vi försvinna.
 Det är värre än att Trumpen med löshåret och de ohållbara förslagen kan bli president i USA.





Måleri på Kreatima

Oljor och folk och Kerstin i farten: